-
jag vet inte vad det är, jag är besviken på allt runt om mig.
ingen behöver ta åt sig, verkligen inte. för egentligen är det inte ens så. mina fina vänner jag är inte besvikna på er utan ni vet ju hur läget ligger till. det bara blir att jag är besviken på allt, för de som är min styrka i livet är kaos.
igår tog det bara stopp, jag satt mig ett rum mitt på golvet och bara grät ut, allt jag har bärt på en lång tid kom ut och det kändes skönt men ändå så jävla fel. för jag vet att jag är på botten och går runt med ett stort jävla fake smile, för inombords är jag sönder. och jag vill bara ta mig upp härifrån nununu, få ett slut på allt det här.
Kommentarer
Trackback
